Moped

Mopeden är inköpt i Strömstad 1973 och använd på Sydkoster till slutet av 2001.

Mopeden ingår i insamlingen i projektet Moderna skärgårdsbor, UM027511 - UM027595 och kommer från Sydkoster.

Material från Kosteröarna, se UM027511 - UM027520

UM027511 Lastmoped samt två färgfoton

UM027512 Hyrcykel med barnsadel

UM027513 Engångsgrill, 2 st

UM027514 Kosteröl, 2 st

UM027515 Fröpåsar, 9 st

UM027516 Frökatalog

UM027517 Recept/bok

UM027518 Beskrivning och recept

UM027519 Turlista för Kosterbåten, 1 st

UM027520 Kosterbladet (turisttidning)

Arkiv Reklamblad Sydkoster Mekaniska

Mopeden visades i utställningen Moderna skärgårdsbor på Bohusläns museum 2002.

Utställningstext:

Lastmopeden - en symbol för Koster?

Lastandet och fraktandet är centralt på öarna och lastmopeden är ett viktigt kommunikationsmedel för kosterborna. Men för fastlandsbon ses den nästan som något exotiskt.

För några år sedan fanns 291 mopeder på Koster och de allra flesta var lastmopeder.

Mopeden har ett speciellt förhållande till sin ägare och ägaren har ett speciellt förhållande till sin moped. Man byter ogärna bort sin moped. En del har två mopeder och ofta har mannen och hustrun var sin.

En ny lastmoped är dyr, men nya mopeder har inte bra rykte på Koster. Mest eftertraktad är den äldre "gröna typen" med runda former och motor på diagonalen.

Koster

Närhet till den norska skärgården

Koster är Sveriges västligaste utpost. En lummig ö där fiske och jordbruk varit viktiga.

På Koster har mångsyssleri varit ett sätt att ordna sin vardag och sin försörjning, liksom på andra öar där man varit tvungen att klara sig själv. Arbetspendling med färjan till Strömstad är inte idag heller något riktigt bra alternativ.

På var sin sida om Kostersundet ligger Nord- och Sydkoster. Två öar med olika karaktär, men båda kolossalt attraktiva för sommarboende.

Närheten till Norge sätter sin prägel och Koster är ett populärt resmål för både norska och svenska sommargäster. På sommaren mångdubblas befolkningen, men vintertid bor här 350 personer.

Utställningstext introduktion:

Fyra öar och skärgårdsområden längs Bohusläns långa kust

Hur är det att leva på dessa öar idag och vad utmärker det moderna skärgårdslivet?

Bohusläns museum har under år 2000 genomfört en etnologisk undersökning som berättar om skärgårdsbornas vardag.

Ett delprojekt har varit att till museet samla in föremål från varje ö som speglar dessa öars olika särprägel.

Flera personer från öarna, det vill säga, Koster, Åstol, Fjällbacka och Styrsö har hjälpt oss att välja föremål.

Levande skärgård

Finns det en framtid för en levande skärgård - för alla öar utan fastlandsförbindelse - på västkusten? Eller kommer skärgården att bli ett reservat för sommargäster?

Hur kan livskvalitet i skärgårdsboendet kombineras med möjligheten till försörjning? Hur kan rätten till skola och affär behållas? Och hur kan man som öbo realisera sina ambitioner och samtidigt ingå i ett större sammanhang?

Bohuslän och Göteborgs skärgård är Sveriges största skärgård - sett till antalet bofasta. För den moderna skärgårdsbon handlar skärgårdslivet mycket om möten, motsättningar och kontraster mellan gammalt och nytt.

Havets förändrade roll, att färre har sin utkomst av havet, har skapat andra levnadsvillkor. Turismen som en framtida näring är en del av det mångsyssleri som av tradition varit stark här. Skärgården som kulturmiljön har idag fått en viktig roll.

Den nya tiden och den nya livsstilen syns i skärgårdsområdena, även om beroendet av väder och vind och transporter fortfarande ger en utsatthet och en speciell livsform för öborna.

Produktion

Användning: 1973 - 2001

Accession: 2001