TORE KVIST
1913 – (2006) Född i Sundsvik
Vid Sundsvik fanns inte bara tegelbruk (f ö ett av de äldsta i landet och leverantör vid bl a bygget av Gripsholms slott) – dit hörde ocks...
TORE KVIST
1913 – (2006) Född i Sundsvik
Vid Sundsvik fanns inte bara tegelbruk (f ö ett av de äldsta i landet och leverantör vid bl a bygget av Gripsholms slott) – dit hörde också omfattande skogshantering, jordbruk och boskap men också såg och kvarn. Detta innebar en levande bygd med goda möjligheter till sysselsättning för det växande släktet. Då Knuts äldsta söner Tore och Einar tog steget ut i världen medförde de inte bara nyttig erfarenhet av arbete med jord och skog utan också ett musikaliskt arv, visor, marscher, låtar och dängor som följt dem sen barnsben.
I pojkarnas arv ingick förutom repertoaren – och naturligtvis namnet – med tiden också instrumenten – som de småningom började spela på! Men då hade de – var och en på sitt håll – tagit ganska god tid på sig: Einar som skrivit och med bravur framfört sina tidstypiska texter till några av melodierna började inte kompa sig själv på fars enradiga drag-spel förrän några år efter de 60 och innan Tore gav sig på fiolen var han en bit över 65. Han hade då å andra sidan varit musikaliskt aktiv som batterist i den mycket populära dansorkestern Vikingarna från Nykvarn (1936–1945). Einar och Tore är båda omtyckta konstnärer inom keramik och bildkonst – men se det är en helt annan historia!
Källa: ”De yngre Kvistpojkarna. Låtar efter de äldre Kvistpojkarna
upptecknade efter bröderna Einar (enradigt durspel) och Tore (fiol)”
Torsten Åhbeck. Rönninge, juni 1997
Bild se_ab_tthf_4508 _2 visar invigningen av nya bostadshuset vid Rimsjöborg
Bild se_ab_tthf_4508_3 visar festlokalen Turinge Bygdegård
Vid Sundsvik fanns inte bara tegelbruk (f ö ett av de äldsta i landet och leverantör vid bl a bygget av Gripsholms slott) – dit hörde också omfattande skogshantering, jordbruk och boskap men också såg och kvarn. Detta innebar en levande bygd med goda möjligheter till sysselsättning för det växande släktet. Då Knuts äldsta söner Tore och Einar tog steget ut i världen medförde de inte bara nyttig erfarenhet av arbete med jord och skog utan också ett musikaliskt arv, visor, marscher, låtar och dängor som följt dem sen barnsben.
I pojkarnas arv ingick förutom repertoaren – och naturligtvis namnet – med tiden också instrumenten – som de småningom började spela på! Men då hade de – var och en på sitt håll – tagit ganska god tid på sig: Einar som skrivit och med bravur framfört sina tidstypiska texter till några av melodierna började inte kompa sig själv på fars enradiga drag-spel förrän några år efter de 60 och innan Tore gav sig på fiolen var han en bit över 65. Han hade då å andra sidan varit musikaliskt aktiv som batterist i den mycket populära dansorkestern Vikingarna från Nykvarn (1936–1945). Einar och Tore är båda omtyckta konstnärer inom keramik och bildkonst – men se det är en helt annan historia!
Källa: ”De yngre Kvistpojkarna. Låtar efter de äldre Kvistpojkarna
upptecknade efter bröderna Einar (enradigt durspel) och Tore (fiol)”
Torsten Åhbeck. Rönninge, juni 1997
Bild se_ab_tthf_4508 _2 visar invigningen av nya bostadshuset vid Rimsjöborg
Bild se_ab_tthf_4508_3 visar festlokalen Turinge Bygdegård
