Kaskarnas kronologi

Ett så kallat ”rangregemente” som Livregementets dragonkår skulle utmärka sig jämfört med resten av armén bland annat genom iögonfallande huvudbonader. Därför är det underligt att ingen tidigare har publicerat någon tydlig kronologi över hur regementets huvudbonader förändrades och när de användes. De olika typer av kaskar som använts vid regementet under 1800-talet är alla tydligt antikinspirerade, något som var typiskt för empiren eller som den kallades i Sverige: Karl Johan-stilen. Huvudbonader i antik stil var mycket vanliga i flera europeiska arméer under denna period och då var det framför allt högt rankade kavalleriförband som bar dem. Flera forskare har under 1900-talet försökt få klarhet i hur huvudbonaderna vid Livregementets dragonkår förändrades, utan att nå hela vägen fram. Heribert Seitz (1904-1987) publicerade några av huvudbonaderna ur Armémuseums samling i föreningen Armémusei vänners årsbok från 1952. Seitz hävdar att en kask med tagelliggare utan mässingskam är en modell som användes innan 1823 av manskap, att en kask med tagelliggare på en mässingskam är av m/1823 för manskap och att en kask med rikt dekorerad kam men utan tagelliggare är av m/1845 för officer. Någon mer noggrann analys av huvudbonaderna finns dock inte.

Vad säger källmaterialet om huvudbonadernas förändring, från 1790-talet och framåt? Regementet härstammar från Livregementet till häst som 1791 delades upp på tre separata kårer, under Livregementesbrigaden. Livregementsbrigadens kyrassiärkår, bestående av 500 man, införde 1791 en ny uniform i samband med detta. Den bestod av mörkblå jacka, skinnbyxor och rund hatt med guldgalon. Någon avbildning eller bevarad hatt av denna typ har inte återfunnits men uniformen bör ha varit liknande den som infördes 1781 för Livregementet till häst och som finns avbildad 1783 av Carl Gustaf Roos (1748-1795). Denna uniform användes som fältuniform, men i stället för jacka bars i parad kyller och harnesk. Paraduniformen kompletterades med en ny huvudbonad 1796 när hertig Karl (1748-1818), i egenskap av chef för Livregementsbrigaden, lät anskaffa nya kaskar. Dessa var sedan i bruk en bit in på 1800-talet. Carl Gustaf Gillberg (1774-1855) har avbildat hela arméns uniformer i ett verk bevarat på Windsor Castle och där syns tydligt den paraduniform som användes vid Livregementsbrigadens kyrassiärkår. Den kask som bars av officerare var försedd med vit fjäderplym på den förgyllda mässingskammen medan manskapets kask var försedd med svart tagelliggare. Till fältuniformen bars bikorn, som fastställdes för ryttarna år 1793. Den typ av kask som anskaffades 1796 finns bevarad i ett känt exemplar, på Skokloster slott. Den är tillverkad av lackerat läder med förgyllda mässingsbeslag, kam fäst på en rund ”kalott”, band på sidan, band av lagerkrans fram och bak samt mässingsskärm bak. Kasken ska enligt uppgift ha burits av hertig Karl själv (SKO 14665).

Livregementsbrigadens kyrassiärkår förändrades 1815 till dragoner och bytte då även namn till Livregementets dragonkår. En ny uniform fastställdes och i den ingick tschakå i stället för bikorn. I parad bars fortfarande de gamla kaskarna som anskaffats 1796 men som hade genomgått någon form av reparation 1818, sannolikt till Karl XIII:s begravning. Någon dokumentation kring vad reparationen innebar har inte återfunnits, men genom att studera bevarade exemplar går det att göra en kvalificerad gissning. Den typ som bars av officerare har kvar den förgyllda mässingskammen, men dess form förändrades i att den förlängdes och fästes på kaskens baksida. Man kan tänka sig att den fristående kammen på 1796 års kask hade en tendens att skadas och bli krokig, något som åtgärdades genom denna förändring. Kalotten på kullen är också borttagen och banden på sidorna är ersatta av smala ribbor av förgylld mässing. Kasken är 32,5 cm hög, men saknar liggare (AM 31898).

Den typ av kask som av Seitz och Bellander tidigare har identifierat som regementets äldsta kask är med största sannolikhet också en av dessa reparerade kaskar. Den har samma beslag som 1796 års kask men saknar kalotten på toppen samt banden på sidorna. Beslagen är dock förgyllda vilket tyder på att den använts av en underofficer. Tagelliggaren vilar direkt på kullen men är fäst i en kam av läder vilket är den största skillnaden från tidigare. Kasken är 41 cm hög (AM 31848).

Det finns ytterligare en typ bevarad, som sannolikt är en rest av denna reparation, men den har inte kunnat analyseras närmare eftersom den finns i en okänd privatsamling. Ett fotografi av kasken visar att den är försedd med hakremmar, något som verkar ha införts i och med reparationen 1818. Den har dock kvar kalotten på kullen och banden på sidan vilket kan tala för att den inte har förändrats 1818. Kan detta exemplar vara av den ursprungliga typen?

Något modellexemplar av kask m/1823 har inte återfunnits så det är ännu osäkert hur manskapets variant såg ut. Bevarade avbildningar från 1820- och 1830-talen visar dessvärre olika typer av kaskar, så vad gällde? En del avbildningar tyder på att manskapskasken saknade mässingskam men hade en tagelliggare direkt ovanpå kullen. Carl Stephan Bennet (1800-1878) har avbildat en figur i manskapsuniform med denna typ av kask på huvudet i en målning föreställande kejsare Nikolaj I:s besök på Ladugårdsgärdet 1838. Bennet målade flera tavlor med liknande motiv och på en till målning utförd 1838 syns kasken framifrån. Det är tydligt att även manskapets kask var försedd med en vapensköld av den raka formen. Adolf Ulrik Schützercrantz (1802-1854) gav 1825 ut Kongl. svenska arméens uniformer, ett planschverk bestående av litografier där 1823 års uniform finns med. Litografin som visar Livregementets dragonkår är utförd av Johan Henric Sjöholm (1804-1842) och där bär dragonen en kask med hög kam av läder, försedd med upprättstående tagelliggare. Den svängda vapenskölden och bandet med lagerblad mitt fram tyder på att den avbildade kasken inte är den som infördes 1823.

1823 års kask var med största sannolikhet av läder, med en mässingsskärm fram försedd med lilla riksvapnet i form av en rak sköld och på kullen en tagelliggare, men utan mässingskam. Den var sannolikt tillverkad i likhet med den kask som fastställdes två år senare för Skånska dragonregementet (AM 35760). Vid 1838 års generalmönstring kasserades manskapets kaskar efter att ha varit i bruk i tretton år och då påpekades också att nya skulle anskaffas till år 1840. Kaskarna hade vid den tidpunkten använts nästan dubbelt så lång tid som det var tänkt. Faktumet att kaskarna varit i bruk så pass länge kan även förklara varför det inte finns några manskapsvarianter bevarade.

Det finns även bevarat en liknande typ av kask men som har förgyllda beslag samt hakremmar med mer dekorationer samt lejonmaskaroner som fästen. Denna variant är sannolikt för underofficerare (AM 31461).

För officerarna infördes samtidigt en variant med ännu rikare dekorationer, i form av bladornamentik på sidorna av kammen. Liksom tidigare var alla beslag även förgyllda (AM 31882).

Nästan hela arméns uniformer ändrades 1845 när en tydlig preussisk influens spreds i Europa. Livregementets dragonkår ersatte då den vita fracken med en mörkblå vapenrock och till denna uniform skulle samma kask fortfarande användas, men utan tagelliggare. När kåren mönstrades 1847 var det samma kaskar, vilka anskaffats 1841, som fortfarande var i bruk. Förändringen av kaskarna var enkelt utförd eftersom tagelliggaren gick att montera bort. Det finns bevarade manskapskaskar där man även har slipat bort fästena för tagelliggaren (exempelvis AM 31481). De officerare som lät tillverka sin kask efter 1845 lär även ha låtit tillverka de utan fästen (exempelvis AM 31464). Förändringen innebar alltså inte att någon ny modell fastställdes utan den kan benämnas som kask m/1840.

Utöver dessa finns även en projektmodell som aldrig verkar ha införts, men som verkar vara från tiden 1874-75 med tanke på likheten med den fastställda modellen. Man har på Armémuseum tidigare trott att den är tillverkad 1845, men det stämmer sannolikt inte. Den är lik de samtida kaskarna men kammen är slät och saknar dekorativa räfflor (AM 31463).

Under 1880-talet förändrades återigen huvudbonaderna i svenska armén, denna gång starkt influerade av den tyska krigsmakten. Nu fick den antikinspirerade huvudbonaden vika för ett tyskt mode bestående av pickelhuvan. Benämningen kask ändrades samtidigt för kavalleriförbanden till hjälm och för Livregementets dragoner fastställdes hjälmen år 1895. Denna huvudbonad användes sedan fram till att Livregementets dragonkår 1928 slogs samman med Livgardet till häst för att bilda Livregementet till häst.