Råttfälla i trä och järn. Märkt med namnet "Primus" på båda långsidorna.
Gåva av Kurt Johanssons sterbhus, Sollebrunn gn Erik Hermansson, Gendalen.
Öberg, ANN-CHARLOTT / Vänersborgs museum
Råttfällan Primus - en framgångsrik affär
En råttfälla som kom att säljas i 1000-tals exemplar över hela världen. På sin tid ansågs den human och effektiv. Råttfällan uppfanns av Lars Jonsson och tillsammans med sin kompanjon Gunnar Carlsson tillverkades den på Ramnered gård, strax utanför Vänersborg.
Gunnar Carlsson var elev på 4:e distriktets dövstumskola i Vänersborg. Han var också son till A F Carlsson som ägde skofabriken i staden.
K & A Vikner
År 1876 föddes två pojkar på var sitt håll. Lars Jonsson i Ör, Dalsland och Gunnar Carlsson i Vänersborg. Men de kom att hamna på samma skola, 4:e distriktes dövstumskola i Vänersborg, på grund av att båda pojkarna blev döva i unga år. Dövskolan var inriktad på talträning men också att eleverna skulle lära sig olika hantverk för att kunna klara ett yrkesverksamt liv i en talande värld. Därutöver kom Lars Jonsson att studera vidare via korrespondenskurser.
Verksamheten på Ramnebergs gård
Lars Jonsson tog sig namnet Björn som efternamn så småningom. Han skrev en bok om sin erfarenhet i biodling.
Det gick bra för de båda pojkarna. Lars var en uppfinningsrik entreprenör och Gunnar, som var son till fabrikören på A F Carlssons skofabrik och hade därför tillgång till kapital och kontakter för att driva en framgångsrik verksamhet.
Lars och Gunnar startade verksamheten på Ramnebergs gård, strax utanför Öxnered station. Vid ett besök på gården av rektorn på dövskolan, Fredrik Nordin, beskrev han hur gården andades affärsverksamhet med ”ett riktigt kontor med pulpet, stora räkenskapsböcker, kopieringspress och dylikt.
Verksamheten var stor och bestod av bland annat ett hönseri. Hönseriet var modernt och i en artikel från HELSINGBORGSPOSTEN SKÅNE-HALLAND 1906 kan man läsa hur bra hönsen hade det. Hönseriet var inte för värphöns utan för avelshöns. Hönseriet beskrevs som ”mönstergilla och tidsenliga samt bland de bäst ordnade och noggrannast skötta i vårt land.” Tilläggas kan att Lars och Gunnar var för sig, studerat hönsuppfödning, den ena på välkända gårdar i Sverige och den andre i Tyskland.
Vid sidan om hönseriet födde man även upp kalkoner och man hade ett 100-tal ankor. Samt en välskött bigård.
Råttfällan Primus
Råttfällan Primus som såldes i stor mängd. Lars Jonsson tog patent på råttfällan i Sverige men även i andra länder.
Lars Jonsson, som var entreprenör, uppfann och tog patent på flera håll i världen på bland annat en råttfälla vid namn Primus. På gården fanns ett stort snickeri där sju snickare var anställda, bland annat för att bygga dessa råttfällor. Råttfällorna tillverkades i flera tusen exemplar per år
Fällorna såldes lokalt men kom även att gå på export. Med varje fälla följde en instruktion på engelska, franska, med flera språk. Råttfällorna skickades till en kommissionär i Hamburg som därefter sände fällorna ut över stora delar av världen. Vid ett tillfälle fick de en beställning på hela 10 000 fällor.
Råttfällorna beskrevs som utmärkta, lättskötta och inget plågoredskap som kunde ta flera råttor åt gången. Man hade även citat i sin marknadsföring där man kan läsa om en P. A. Altin från Nedre Kalix som skrev i Elfsborgs läns tidning 1900: ”Jag vill nämna, att innan jag fick hem fällorna, fick jag ej vara i fred för råttorna natt eller dag. På dagarne hade de kapplöpning tvärs öfver golfvet och på nätterna gjorde de ringlekar och jagade hvarandra i en cirkelrund krets kring golfvet, men nu sedan ”Primus” fått herbergera ända till 4 per natt ha det blivit alldeles slut.” Även rektor Fredrik Nordin var nöjd med sin råttfälla som han köpt för 1 krona: ”..det var en bra tingest, bättre än min katt. En natt tog den till och med två möss på en gång. Den förtjänar därför sitt namn ”Primus”, eller den första och förnämsta af alla råttfällor”.
Reklam ur Skånska dagbladet 1905-03-11
Fällorna såldes lokalt men kom även att gå på export. Med varje fälla följde en instruktion på engelska, franska, med flera språk. Råttfällorna skickades till en kommissionär i Hamburg som därefter sände fällorna ut över stora delar av världen. Vid ett tillfälle fick de en beställning på hela 10 000 fällor.
Lättskötta och inget plågoredskap
Råttfällorna beskrevs som utmärkta, lättskötta och inget plågoredskap som kunde ta flera råttor åt gången. Man hade även citat i sin marknadsföring där man kan läsa om en P. A. Altin från Nedre Kalix som skrev i Elfsborgs läns tidning 1900: ”Jag vill nämna, att innan jag fick hem fällorna, fick jag ej vara i fred för råttorna natt eller dag. På dagarne hade de kapplöpning tvärs öfver golfvet och på nätterna gjorde de ringlekar och jagade hvarandra i en cirkelrund krets kring golfvet, men nu sedan ”Primus” fått herbergera ända till 4 per natt ha det blivit alldeles slut.” Även rektor Fredrik Nordin var nöjd med sin råttfälla som han köpt för 1 krona: ”..det var en bra tingest, bättre än min katt. En natt tog den till och med två möss på en gång. Den förtjänar därför sitt namn ”Primus”, eller den första och förnämsta af alla råttfällor”.
Artikel ur Elfsborgs läns tidning 1901-02-15
Källor:
Sveriges dödbok 9, Sveriges Släktforskarförbund
Skånska dagbladet 1905-03-11
Elfsborgs Läns tidning 1901-02-15
Helsingborgsposten Skåne-Halland 1906-06-16
Västra Dagbladet Vänersborgsposten 1906-03-18