Hybelejens kvarn

Hybelejens kvarn
Add to folder Add to folder Remove from folder

Share

About the object

Name Hybelejens kvarn
Materials Mur/stein
General subject term Building
Authority https://kulturnav.org/d6609715-1007-4041-8ef4-a3123b564cae
Type Construction
Indexing term Riven

History

- Hybelejens kvarn Kvarnen byggdes 1793 av den då mytomspunne Carl Jakob Heublein (1743-1808), som i folkmun kallades Hybelejen. Kvarnen var som ett stort torn liknande stenbyggnad belägen i stadsdelen Klara, nära Västra brons landfäste. Idag står Selma Lagerlöfs staty på den plats där kvarnen en gång stod.
  
  Kvarnen bestod ursprungligen av två huvuddelar, Stenmagasinet som var den nedre delen. En cirka 13 meter hög, fyravåningsbyggnad av gråsten, cirka 21 1/4 alnar i kvadrat. Väggarna var upp till 4 alnar tjocka i nedersta våningen. Den fungerade primärt som spannmåls- och gröpemagasin. Värdhuset som var den övre delen var ett cirka 14 meter högt, vridbart trähus som vilade ovanpå stenmagasinet. Vingaxeln låg hela 27 meter över marknivån. Kvarnen vreds mot vinden med hjälp av ett litet vindspel och en stötta. Ursprungligen hade värdshuset ett cirkelrunt altan.
  
  Kvarnen beräknades kunna mala högst 288 tunnor säd per år. Magistraten var initialt tveksam till placeringen nära Västra bron, då man fruktade att hästar skulle skrämmas i sken av vingarna. Heublein bemötte detta med att han inte skulle använda vanliga vingar. Kvarnen drabbades av problem och krånglade vid minsta stormväder eller stilla väder. stadsinvånarnas mjölmalning.
  
  1825 rasade kvarnens övre träbyggnad och ersattes med ett sadeltak av plåt. Därefter användes det kvarstående stentornet som spannmålsmagasin och kallades allmänt för "Gamla stenmagasinet". Gustaf Frödings farfar, Jan Fröding, ägde magasinet under en tid. som spannmålsmagasin
  Trots att det fanns förslag, redan 1880, om att bygga om stenmagasinet till ett museum, fattade 1892. stadsfullmäktige beslutet om rivning den 26 januari samma år.
  Den drivande kraften bakom rivningsbeslutet var doktor C. A. Haak. Haak, som var ordförande i teaterföreningen, ansågs ha visat stor iver för att få bort "det gamla stenmagasinet" för att göra plats för den nya bebyggelsen, inklusive teatern. Samtida tidningar kallade det för ett "outsägligt fula stenrucklet" och menade att staden kunde klara sig utan det. Några av de stora träbjälkarna (33x38 cm) från rivningen användes dock som stöddockor under teaterns scengolv och slogs istället till makadam (vägfyllning) för Sandbäcksgatan och andra gator i Klara.
- Tid: 1793 - 1892