Spänne

About the object

• about
  Vikingatida dräktspänne för kvinnodräkt. Spännet har dock ursprungligen varit den ena av ett par ändplattor till ett brett, sjuradigt kedjegarnityr. Kedjeplattan som ligger till grund för spännet har troligen tillverkats i början av 900-talet och senare samma århundrade gjorts om till spänne. Gunildespännet är gjort av en dubbe...

  Vikingatida dräktspänne för kvinnodräkt. Spännet har dock ursprungligen varit den ena av ett par ändplattor till ett brett, sjuradigt kedjegarnityr. Kedjeplattan som ligger till grund för spännet har troligen tillverkats i början av 900-talet och senare samma århundrade gjorts om till spänne.

  Gunildespännet är gjort av en dubbelsidig kedjeplatta. Framsidan är ett genombrutet arbete av förgylld brons med silverplätering. Ornamentiken består av bland annat räfflade band, flikar och bandringar och förhöjda silverpläterade fält - varav det övre i form av djurhuvuden med flygande panntofsar och därunder asymmetriska fält med punkterade ytor. Nertill på sidorna finns silverbelagda runda knoppar och i mitten en rektangulär bandflätning. Spännet avslutas överst med en silverpläterad "hatt", på vars baksida kedjeplattans hängögla är anbragt.

  Basen med de sju kedjehålen sågades av när plattan gjordes om till spänne. Nålarrangemanget på baksidan består av en pålödd nålhållare och ett gångjärn som tagits från dosformiga eller djurhuvudformiga spännen.

  Hittat vid hackning av konservärter i Torpåkern vid Gunilde i Sanda socken år 1927.

  Expand text Collapse text
• Designation
  • Spänne
  • Dräktspänne
• Identifier GFC6187
• Title
  • Spännet från Gunilde i Sanda
  • Gunildespännet
• Indexing term Arkeologi
• Type Thing

• Dimensions value
  • Width6.5 Centimeter
  • Length6.5 Centimeter

• Materials Brons

• Other information

  Ur Gotländskt Arkiv 2003 - Klenoder i Gotlands Fornsal:

  Till den vikingatida gotländska kvinnodräkten hörde ett stort antal accessoarer såsom pärlor, hängen och kedjor, nålar och spännen. En del av föremålen i denna utstyrsel var liksom dräkten gemensamma för ett större område i Skandinavien och öster om Östersjön och andra var specifikt gotländska. Oftast var det de med enbart prydande funktion som var av lokalt gotländsk typ. Så förhöll det sig med det kedjesmycke som senare blev Gunildespännet. Ett sådant smycke bestod av flera rader bronskedjor som var fästade i en rad hål i nederkanten på trekantiga, ornerade plattor på var sida av bröstet. De flerradiga smyckeuppsättningarna var speciellt populära under äldre vikingatid.

  Från gotländsk vikingatid finns det ganska många exempel på att smycken omarbetats sedan de tjänat ut i det primära bruket. Tanken på att göra om ett smycke uppstår vanligtvis när det blir omodernt eller oanvändbart av någon anledning.

  Den nordiska djurornamentiken utvecklades under loppet av mellersta och yngre järnåldern från förhållandevis naturalistiska avbildningar av djur till alltmer schematiserade, där djuren kroppsdelar skildes från varandra och till slut fungerade som självständiga delar som bildade yttäckande mönster.

  Expand text Collapse text