Snörliv av vitt linne. Utan fjädrar, mjuk och ganska rak modell. kanal på framsidan.
I framsidans nederkant två små hål med okänd användning. Bandet att dra samman med saknas.
Skä...
Snörliv av vitt linne. Utan fjädrar, mjuk och ganska rak modell. kanal på framsidan.
I framsidans nederkant två små hål med okänd användning. Bandet att dra samman med saknas.
Skänkt genom fru Maria Furtenbach från fröken Charlotte Utterströms sterbhus.
Snörlivet har tillhört fröknarna Charlotte, Amalia och Mina Utterström, de är gissningsvis födda kring 1800-talets mitt. Det har förmodligen burits av deras mor eller någon annan äldre familjemedlem.
Dateringen är gjord med hjälp av Helene Persson på Nordiska museet. Hon säger att axelbandens utseende och att hålen verkar vara anpassade för ett band tyder på att korsetten absolut är från tiden före 1840. Två band började bli vanligt på 1830-talet.
Ingrid Roos och Helene P tror att snörlivet kan vara för graviditet. Det ser så ut med de snedställda förstärkningarna, ut mot sidorna, man ville ju dra in magen. Dessutom är bröskilarna anpassade för en person med stor byst. Dateringen försvåras en aning om snörlivet är för graviditet, men troligtvis är den från slutet av 1820-talet till mitten av 1830-talet.
Skillnaden mellan benämningen snörliv resp. korsett är diffus. Snörliv är egentligen en benämning på den gamla formen av korsett och gränsen går någon gång under 1800-talets tredje eller fjärde decennium. Dock fortsätter båda orden användas om varandra.
Källa: faktauppgifter från Helene Persson, Nordiska museet, hösten 2000.
Jättefint snörliv, kul med fler svenska sådana från den här perioden!
Hålen längst ner i kanalen framtill är till för att planschetten (en stadig "bräda" i trä, ben eller metall som höll snörlivet och hållningen raka och höll in magen) inte skulle åka ut. Ses i olika varianter på de flesta snörliv från tiden. Planschetten var helt nödvändig för att snörlivet skulle sitta som det skulle och för att bystkuporna inte skulle kollapsa.
Även de insydda snörena som använts som förstärkning är tidstypiska och behöver alls inte ha med graviditet att göra. Att bysten ser stor ut behöver inte heller ha med graviditet att göra, en del kvinnor såg bara ut så. Det är ett inte helt ovanligt drag i bevarade snörliv av den här typen.
Sarah Wagner,
June 17, 2016
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».
1 comment
Jättefint snörliv, kul med fler svenska sådana från den här perioden!
Hålen längst ner i kanalen framtill är till för att planschetten (en stadig "bräda" i trä, ben eller metall som höll snörlivet och hållningen raka och höll in magen) inte skulle åka ut. Ses i olika varianter på de flesta snörliv från tiden. Planschetten var helt nödvändig för att snörlivet skulle sitta som det skulle och för att bystkuporna inte skulle kollapsa.
Även de insydda snörena som använts som förstärkning är tidstypiska och behöver alls inte ha med graviditet att göra. Att bysten ser stor ut behöver inte heller ha med graviditet att göra, en del kvinnor såg bara ut så. Det är ett inte helt ovanligt drag i bevarade snörliv av den här typen.
Sarah Wagner, June 17, 2016
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».